REAFILOSOFIER
Sommarrean är återigen igång, och för den som hängt med ett tag har det på senare tid varit mycket reor och erbjudanden - nästan löjligt mycket faktiskt. För det här med rea ur ett hållbarhetsperspektiv går ju att diskutera. Å ena sidan är det ju kul att den med en mindre plånbok kan köpa schysst och hållbart producerat, för den ordinarie prislappen är inte för allas plånböcker, och än har vi ett bra tag kvar innan hållbart producerat nått hela varvet runt och alltså finns tillgängligt second hand i större utsträckning (för let's face it: fan så trist dagens second hand är, där man får stångas med miljontals fast fashion- plagg av varierande kvalitet för att ens hitta ett enda guldkorn).
Å andra sidan, så är ju rea och erbjudanden sällan positivt - för mig som småföretagare innebär det att sälja till minimal eller ingen marginal eller vinst alls, och någonstans betyder ju rean att ingen ville handla till ordinarie pris. Det har alltså producerats ett överflöd.
Men riktigt så enkelt är det inte heller, för jag vet ju hur få plagg jag köper in (ergo - det ska inte bli något överflöd), så till stora delar handlar det om hur jäkla svårt det är som småföretag att nå ut till folk i dagsläget. Jag skulle kunna gå på i timmar och bli rent konspirationsteoretisk över allt som hänt med sociala medier - för ett inlägg jag publicerar når cirka 0,5% av mina 10.000 följare på Instagram - OM jag har tur. Vartefter algoritmer görs om premieras visst typ av innehåll, och jag vet ärligt talat inte hur jag ska göra roliga engagerade reels av att bara säga "kolla, en tröja som inte är gjord av barn och inte av skitmaterial!" med någon trendig musiksnutt till. Jag tror heller inte det är det innehåll ni egentligen vill ha heller, om jag får spekulera.
Kombinerar man det här med lite härlig lågkonjunktur där jag tror vi alla känt hur både räntor, elpriser och matkostnader gjort att man får vända fickorna ut och in, så säger det sig självt att det är svårt att driva företag när det är svårt för kunderna att ha några kronor över. Och med konsekvenserna av en ekonomiskt svidande pandemi i ryggen - ni har nog själva sett hur många små företag i Sverige av samma typ som Ecosphere varit tvungna att lägga ner - där man än idag betalar av lån som togs för att överleva vad man hoppades vara en tillfällig svacka, ja, då blir det rea helt enkelt.
För drömmen är ju någonstans att slippa rean, och veta att varje plagg man säljer hamnar hos rätt person i rätt garderob, där det blir älskat och använt länge. Där erbjudanden på ett annat sätt kan riktas så att den med en mindre ekonomi också kan ha råd med något de vill ha, men att vi ändå inte hamnar i en ond cirkel av överproduktion, restpartier med kläder som ingen vill ha, där alla små företag blir utkonkurrerade av bjässarna och så vidare.
Låter jag lite bitter? Jag kanske är det faktiskt. Till hösten fyller Ecosphere 10 år - helt fantastiskt egentligen. Jag tror varje sekund av varje dag på den här idén, att människor faktiskt vill handla färre och bättre plagg, från lite mindre varumärken med en schysst produktionskedja, schyssta värderingar, bra material och ett helhetstänk kring allt de göra. Ecosphere är min bebis, men det är svårt ibland att hålla ångan uppe. Det är över fyra år sedan jag kunde ta ut någon lön, så jo det är med en viss bitterhet jag återigen rear ut för stora delar av sortimentet.
MEN. Någonstans är man också en obotlig optimist, för jag tror på Ecosphere, jag tror på hållbara konsumtionsmönster, och jag tror på att vi kan nå hela varvet runt, men schyssta plagg från nyproduktion hela vägen till secondhandaffären. Jag vet att höstkollektionerna som är beställda är helt fantastiska och jag tror ni också kommer älska dom. Och om vi ska vara helt ärliga så har det, motgångar till trots, varit tio rätt fantastiska år!