I år är det elva år sen jag startade Ecosphere. Det har varit mycket upp och ner, och idag driver jag firman på min fritid (och till förlust, om vi ska vara ärliga). Så VARFÖR gnetar jag på? Vad är det som är så HIMLA viktigt att jag bara inte släpper det här och gör något annat med min fritid?
Därför att grunden, den helt vansinniga tanken om att jag, vi, MÅSTE förändra industrin, kvarstår. Modeindustrin är en mardröm - enorma kvantiteter produceras, av dåliga material i dålig kvalitet som slutar i ett sopberg någonstans där västvärlden slipper se eländet. Det är ett enormt problem, och där fyller småskalig produktion av hög kvalitet och av bra material en enormt viktig funktion. Köp få men bra grejer, äg dom länge.
MEN. Problemen med modeindustrin slutar inte i det faktiskt klädesplagget. Det handlar om hur vi behandlar människor. Modeindustrin är en av de industrier som bidrar mest till det moderna slaveriet (enligt Global Slavery Index 2018).
Modernt slaveri definieras bland annat som situationer där människor exploateras och inte kan lämna sitt arbete genom hot, våld, tvång med mera. Även tvångsäktenskap är modernt slaveri. År 2016 hölls 40 miljoner människor i slaveri, över 70 procent är kvinnor. År 2021 var siffran 50 miljoner.
Så ja, det spelar roll. För enskilda människor är det en fråga om liv och död, och därför måste industrin ställas på ända. Det spelar roll vem som gjort dina kläder och under vilka förhållanden - oavsett om du konsumerar dom nytt eller begagnat. Transparens från tillverkarna är det viktigaste vi har så att vi kan fatta ett jävligt väl underbyggt beslut när vi spenderar våra pengar. Lika lite som att vi vill ha pensionsspar i vapenindustrin, vill vi väl inte spendera lönen på slavarbete.
Så ja - jag startade Ecosphere i frustration över att det var svårt att hitta bättre alternativ, och jag driver vidare i ilska över att vi inte kommit längre på de här elva åren. Vi måste bry oss om våra medmänniskor och den här sargade planeten vi bor på, samtidigt.